Sena tåg har blivit vardag. Det är inte alltid Statens Järnvägar följer tidtabellen. Det är heller inte alltid Statens Järnvägar berättar om att man inte följer tidtabellen. Och när Statens Järnvägar inte gör det måste någon annan göra det. När det begav sig förde hemsidan Sena tåg statistik på försenade tågavgångar i landet. Innan statistiken upphörde hade 907 068 avgångar varit försenade med 15 minuter eller mer.
Människor förstår att trubbel kan uppstå och att tåg kan vara försenade. Det är dock lika irriterande för det. Särskilt när informationen från Statens Järnvägar är bristfällig. Hos många är bristen på information mer upprörande än det faktum att tågtrafiken står stilla vid diverse signalfel. Statens Järnvägar menar å andra sidan att man gör vad man kan med tillgängliga resurser.
Resenärer får gör det bästa av situationen och sysselsätta sig med något i väntan på det försenade tåget. Varför inte läsa en trevlig bok eller prova ett spännande online casino i mobilen? Har du tur, kan du faktiskt bli miljonär på kuppen!
Varför tågresenärer gärna tar ut sin ilska på Statens Järnvägar handlar om stress – att man är på väg någonstans men inte kommer hinna dit. Därför tenderar upproret att eskalera mer än det borde, vilket drabbar Statens Järnvägar negativt. Att tågen står stilla beror inte i första rummet på Statens Järnvägar, utan på statens järnvägar – att infrastrukturen är misskött av Trafikverket. Dessvärre gömmer sig Trafikverket när problem uppstår och därför behövs Sena tåg.
Och kanske är det så att Trafikverket också gör vad man kan med tillgängliga resurser. Det är ju inte alltid skattelättnader och modern kollektivtrafik går hand i hand. Tågresenärer måste därför se till sig själva och antingen planera tiden bättre så att de har större marginal eller välja ett annat färdmedel såsom bil, flyg eller båt.
Tågtrafiken står still och det beror inte alltid på att någon vill jävlas. Felen i tågtrafiken beror på att Statens Järnvägar och Trafikverket rör sig med små medel – något som blivit uppenbart senaste åren.
Målsättningen med att föra statistik på försenade tåg är att uppmärksamma problemet på ett tydligt sätt. Förhoppningen är att politiker drar öronen till sig och ser allvaret i frågan. Inte förrän då kan tågresenärer se slutet på helvetet som varit. Den enda lösningen är nämligen investeringar i infrastrukturen – och det kommer inte av sig självt.
